Freja - Sagan om Valhalla av Johanne Hildebrandt 380 sidor.
Första sidan:
"Det var stilla, alltför stilla. Ingen skällande hund, inga barnskratt, inga röster. Freja rös och svepte manteln runt sig. En vind drog över gårdsplanen och rev upp ett moln av damm. Grinden till den tomma hagen slog ödsligt. På åkern neg grödan. Inga människor, inga djur. Rädslan sipprade in i magen och vred sig runt som en kall orm. Vad i Gudinnans namn hade drabbat dessa människor? Långhuset var inte särskilt stort, knappt arton steg långt. Det var byggt på det gamla viset och tjocka halmtaket nådde nästan till marken. Hon visste att svaret måste finnas där. En sönderslagen urna låg vid dörren. Mörkröd surgröt täckt med damm bredde ut sig vid hennes fötter. En pöl av färskt blod blandade sig med gröten. Freja darrade till och tog ett steg tillbaka. Vinden ökade i styrka. Den ryckte i hennes flätor, slet loss en hårslinga som piskade mot hennes kind. Hon märkte det inte. Två långa spår löpte från blodpölen in under den grovt tillyxade ekdörren. Ett långt skaft pressade mot dörren så att den inte gick att öppna inifrån. Nu visste hon."
Baksidan:
"Kriget närmar sig Vanaheim. Gårdar bränns och plundras av asar som trängt in i landet österifrån. Prästinnan Freja reser till fienden i ett sista försök att mäkla fred. Men mötet med hövdingasonen Tor förändrar allt. För en mer förbjuden kärlek har aldrig funnits."
Visar inlägg med etikett Första sidan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Första sidan. Visa alla inlägg
lördag 26 oktober 2013
fredag 9 augusti 2013
Första sidan no4 Klockan K
Klockan K av Agatha Christie 256 sidor.
Första sidan:
"Prolog den 19 november.
Gruppen kring brasan bestod nästan uteslutande av jurister eller juridiskt intresserade personer. Där var advokat Martindale och advokat Rufus Lord, unge Daniels, som hade skapat sig ett namn i Carstairsprocessen, några advokater till, domaren Cleaver, Lewis i Lewis & Trench och gamle mr Treves. Treves var närmare åttio år och hade varit med om mycket under sitt långa liv. Han var delägare i en berömd advokatfirma och den mest berömde av firmans delägare. Han hade klarat oräkneliga delikata fall utan att de hade behövt dras inför domstol, han hade namn om sig att vara invigd i flera familjehemligheter än någon annan i England, och han var specialist på kriminologi. Tanklösa personer brukade säga att mr Treves borde skriva sina memoarer. Mr Treves visste bättre. Han visste att han visste för mycket.
Fastän han för länge sedan hade dragit sig tillbaka från sin praktik fanns det ingen i England vars åsikt var så respekterad av medlemmarna av hans eget skrå. När hans tunna distinkta röst höjdes blev det alltid tyst omkring honom - en vördnadsfull tystnad.
Nu gällde konversationen en mycket omtalad process som dagen förut hade avslutats i Old Bailey. Det var en mordhistoria, och den anklagade hade blivit frikänd. Sällskapet skärskådade fallet ur alla möjliga synvinklar och utsatte det för teknisk kritik."
Baksidan:
Lady Tressilian, en äldre dam begränsad till sin säng, bjuder årligen flera gäster till hennes hus vid havet av Gull's Point i två veckor i slutet av sommaren. Tennisstjärnan Nevile Strange, fd vårdavdelning av Lady Tressilian avlidne make, föreslår att både hans nya fru, Kay, och hans tidigare hustru, Audrey, kom på samma gång. Lady Tressilian samtycker motvilligt men händelser blir snart illavarslande när hon brutalt mördad i sin säng. Intendent Battle semestra i närheten i hemmet av hans brorson, inspektör James Leach, befinner sig i ett labyrintiskt labyrint av ledtrådar och bedrägeri.
Första sidan:
"Prolog den 19 november.
Gruppen kring brasan bestod nästan uteslutande av jurister eller juridiskt intresserade personer. Där var advokat Martindale och advokat Rufus Lord, unge Daniels, som hade skapat sig ett namn i Carstairsprocessen, några advokater till, domaren Cleaver, Lewis i Lewis & Trench och gamle mr Treves. Treves var närmare åttio år och hade varit med om mycket under sitt långa liv. Han var delägare i en berömd advokatfirma och den mest berömde av firmans delägare. Han hade klarat oräkneliga delikata fall utan att de hade behövt dras inför domstol, han hade namn om sig att vara invigd i flera familjehemligheter än någon annan i England, och han var specialist på kriminologi. Tanklösa personer brukade säga att mr Treves borde skriva sina memoarer. Mr Treves visste bättre. Han visste att han visste för mycket.
Fastän han för länge sedan hade dragit sig tillbaka från sin praktik fanns det ingen i England vars åsikt var så respekterad av medlemmarna av hans eget skrå. När hans tunna distinkta röst höjdes blev det alltid tyst omkring honom - en vördnadsfull tystnad.
Nu gällde konversationen en mycket omtalad process som dagen förut hade avslutats i Old Bailey. Det var en mordhistoria, och den anklagade hade blivit frikänd. Sällskapet skärskådade fallet ur alla möjliga synvinklar och utsatte det för teknisk kritik."
Baksidan:
Lady Tressilian, en äldre dam begränsad till sin säng, bjuder årligen flera gäster till hennes hus vid havet av Gull's Point i två veckor i slutet av sommaren. Tennisstjärnan Nevile Strange, fd vårdavdelning av Lady Tressilian avlidne make, föreslår att både hans nya fru, Kay, och hans tidigare hustru, Audrey, kom på samma gång. Lady Tressilian samtycker motvilligt men händelser blir snart illavarslande när hon brutalt mördad i sin säng. Intendent Battle semestra i närheten i hemmet av hans brorson, inspektör James Leach, befinner sig i ett labyrintiskt labyrint av ledtrådar och bedrägeri.
torsdag 1 augusti 2013
Första sidan no3 Tornrummets Hemlighet
Tornrummets Hemlighet - Niklas Janz 461 sidor.
Första sidan
"Mirjam såg skylten flimra förbi i mörkret: 'Forshamra'. Då var de alltså framme till slut. Hon bytte ställning och försökte sträcka på sig. Det hade varit en lång resa och hon var stel i hela kroppen. Under färden hade det börjat regna. Först ett lätt duggregn som efterhand blivit allt intensivare. Nu formligen vräkte det ner.
'Jag har aldrig sett ett sånt regn. Herregud, man ser ju inte vägen framför sig!', sa hennes pappa. Hennes mamma spanade intensivt ut genom vindrutan:
'Sakta ner, det måste vara här någonstans. Det är svårt att känna igen sig i regnet ... Vänta ... där!'
Mirjams pappa muttrade något om att det var mer en lerig flod än en väg, så här hade det minsann inte sett ut på visningen. Men han svängde ändå, växlade ner och körde in på vägen.
Det började nästan genast bära av uppåt. Mirjam såg ingenting där ute, utom regn och mörker. Trots det satt hon och stirrade spänt ut genom fönstret för att se om hon kunde fånga en skymt av huset. Det borde dyka upp när som helt nu.
Plötsligt ryckte hon till. För ett ögonblick tyckte hon att hon såg en människa utanför fönstret, en bit från vägen i skogsbrynet."
Baksidan
"'Dessa böcker har blivit farliga. Något jag inte insåg när jag började skriva. Men nu ser jag ingen annan utväg än att gömma dem så väl jag kan, så de inte hamnar i deras händer. Jag vill inte förstöra dem ... De är mina förvirrade försök att få ordning i de märkliga upplevelser som lett mig in i denna återvändsgränd. Jag är jagad och snaran håller på att dras åt.'
I ett lönnfack i det hus familjen flyttat till hittar Mirjam tolv svarta skrivböcker. De är skriva av Milan som tidigare bodde i huset och handlar om drömlandet Kangar. Till en början tycker Mirjam att böckerna bara är spännande läsning, men snart börjar det hända saker i hennes liv som får henne att undra om inte Milans berättelse är sann.
Av två tanter som bor i närheten får hon veta att Milan en kall vinterdag för några är sedan spårlöst försvann och att hans föräldrar strax efteråt omkom i en bilolycka. När så en av de svarta skrivböckerna blir stulen från Mirjams sovrum förstår hon att det är någon som håller henne under uppsikt. Någon som också vill läsa vad som står i Milans böcker. Någon som smyger omkring i trädgården om natten..."
Första sidan
"Mirjam såg skylten flimra förbi i mörkret: 'Forshamra'. Då var de alltså framme till slut. Hon bytte ställning och försökte sträcka på sig. Det hade varit en lång resa och hon var stel i hela kroppen. Under färden hade det börjat regna. Först ett lätt duggregn som efterhand blivit allt intensivare. Nu formligen vräkte det ner.
'Jag har aldrig sett ett sånt regn. Herregud, man ser ju inte vägen framför sig!', sa hennes pappa. Hennes mamma spanade intensivt ut genom vindrutan:
'Sakta ner, det måste vara här någonstans. Det är svårt att känna igen sig i regnet ... Vänta ... där!'
Mirjams pappa muttrade något om att det var mer en lerig flod än en väg, så här hade det minsann inte sett ut på visningen. Men han svängde ändå, växlade ner och körde in på vägen.
Det började nästan genast bära av uppåt. Mirjam såg ingenting där ute, utom regn och mörker. Trots det satt hon och stirrade spänt ut genom fönstret för att se om hon kunde fånga en skymt av huset. Det borde dyka upp när som helt nu.
Plötsligt ryckte hon till. För ett ögonblick tyckte hon att hon såg en människa utanför fönstret, en bit från vägen i skogsbrynet."
Baksidan
"'Dessa böcker har blivit farliga. Något jag inte insåg när jag började skriva. Men nu ser jag ingen annan utväg än att gömma dem så väl jag kan, så de inte hamnar i deras händer. Jag vill inte förstöra dem ... De är mina förvirrade försök att få ordning i de märkliga upplevelser som lett mig in i denna återvändsgränd. Jag är jagad och snaran håller på att dras åt.'
I ett lönnfack i det hus familjen flyttat till hittar Mirjam tolv svarta skrivböcker. De är skriva av Milan som tidigare bodde i huset och handlar om drömlandet Kangar. Till en början tycker Mirjam att böckerna bara är spännande läsning, men snart börjar det hända saker i hennes liv som får henne att undra om inte Milans berättelse är sann.
Av två tanter som bor i närheten får hon veta att Milan en kall vinterdag för några är sedan spårlöst försvann och att hans föräldrar strax efteråt omkom i en bilolycka. När så en av de svarta skrivböckerna blir stulen från Mirjams sovrum förstår hon att det är någon som håller henne under uppsikt. Någon som också vill läsa vad som står i Milans böcker. Någon som smyger omkring i trädgården om natten..."
Etiketter:
Fantasy,
Första sidan,
Svenska böcker,
Ungdomsbok
onsdag 24 juli 2013
Första sidan no2 The Fault In Our Stars
The Fault in our Stars - John Green 313 sidor
Första sidan:
"Late in the winter of my seventeenth year, my mother decided I was depressed, presumably because I rarely left the house, spent quite a lot of time in bed, read the same book over and over, ate infrequently, and devoted quite a bit if my abundant free time to thinking about death.
Whenever you read a cancer booklet or website or whatever, they always list depression among the side effect of cancer. Depression is a side effect of dying. (Cancer is also a side effect of dying. Almost everything is, really.) But my mom believed I required treatment, so she took me to see my Regular Doctor Jim, who agreed that I was veritably swimming in a paralyzing and totally clinical depression, and that therefore my meds should be adjusted and also I should attend a weekly Support Group."
Baksidan:
"Despite the tumor-shrinking medical miracle that has bought her a few years, Hazel has never been anything but terminal, her final chapter inscribed upon diagnosis. But when a gorgeous plot twist named Augustus Waters suddenly appears at Cancer Kid Support Group, Hazel's story is about to completely rewritten."
Första sidan:
"Late in the winter of my seventeenth year, my mother decided I was depressed, presumably because I rarely left the house, spent quite a lot of time in bed, read the same book over and over, ate infrequently, and devoted quite a bit if my abundant free time to thinking about death.
Whenever you read a cancer booklet or website or whatever, they always list depression among the side effect of cancer. Depression is a side effect of dying. (Cancer is also a side effect of dying. Almost everything is, really.) But my mom believed I required treatment, so she took me to see my Regular Doctor Jim, who agreed that I was veritably swimming in a paralyzing and totally clinical depression, and that therefore my meds should be adjusted and also I should attend a weekly Support Group."
Baksidan:
"Despite the tumor-shrinking medical miracle that has bought her a few years, Hazel has never been anything but terminal, her final chapter inscribed upon diagnosis. But when a gorgeous plot twist named Augustus Waters suddenly appears at Cancer Kid Support Group, Hazel's story is about to completely rewritten."
Etiketter:
Första sidan,
Romantik,
Ungdomsbok
fredag 19 juli 2013
Första sidan no1 Hanteringen av Odöda
Hanteringen av Odöda - John Ajvide Lindqvist. 332 sidor.
Första sidan:
Sveavägen 13 augusti 22.49
"Salud, comandante."
Henning höjde lådan med Gato Negro och skålade med metallplattan i stenläggningen. En enda vissnad ros låg på den plats där Olof Palme hade mördats sexton år tidigare. Henning hukade sig ner och löpte med fingret över bokstäverna i relief.
"Fan", sa han. "Det går utför, Olof. Utför och utför."
Huvudet sprängvärkte, och det var inte vinets fel. Människor som passerade på Sveavägen gick med blickarna i marken, några höll handflatorna pressade mot tinningarna.
Tidigare på kvällen hade det bara känts som annalkande åska, men den elektriska spänningen i luften hade glidande, omärkligt, ökat i styrka, och var nu snudd på outhärdlig. Inte ett moln på kvällshimlen, inget avlägset muller, inget hopp om en urladdning. Det formlösa fältet av elektricitet gick inte att ta på, men det kändes och märktes.
Det var som ett ömvänt strömavbrott; sedan ungefär klockan nio kunde inga lampor släckas, inga elektriska maskiner stängas av. Försökte man dra ur kontakten sprakade det otäckt och gnistor flög mellan uttaget och kontakten, hindrade kretsen frpn att brytas.
Och ännu växte fältet i stryka.
Hennings huvud kändes som om ett elstängsel virats kring pannan, det pulserade av smärtstötar och var rena tortyren.
En ambulans for förbi med sirenerna påslagna , antingen för att det var en utryckning eller för att det helt enkelt inte gick att stänga av. Ett par parkerade bilar stod på och gick på tomgång.
Salud comandante.
Henning höjde lådvinet i ansiktshöjd, lutade huvudet bakåt och öppnade kranen. En stråle träffade hakan och rann vidare ner över halsen innan han lyckades justera den så att den kom i munnen.
Baksidan:
Stockholm, 13 augusti 2002. Efter en långvarig värmebölja svävar ett elektriskt fält över staden. Lampor kan inte släckas, maskiner kan inte stängas av. Utbrottet når sin kulmen i en kollektiv huvudvärk och kaos hotar. Plötsligt är det över. Men något har hänt. Den pensionerade journalisten Gustav Mahler får ett samtal från Danderyds sjukhus. De döda på bårhuset har vaknat. Hans eget barnbarn har nyligen lagts i jorden på Råcksta kyrkogård. Har även de begravda slagit upp sina ögon? Elvy har vårdat sin senile make till hans död. Begravningen ska äga rum två dagar senare. Men mitt i natten krafsar det på dörren. När Davids hustru dör i en bilolycka, ber han Gud att få henne tillbaka. Men återkomsten till livet ser inte ut som han hoppats. De döda återvänder och vad vill de? Bara det som alla vill: komma hem.
Första sidan:
Sveavägen 13 augusti 22.49
"Salud, comandante."
Henning höjde lådan med Gato Negro och skålade med metallplattan i stenläggningen. En enda vissnad ros låg på den plats där Olof Palme hade mördats sexton år tidigare. Henning hukade sig ner och löpte med fingret över bokstäverna i relief.
"Fan", sa han. "Det går utför, Olof. Utför och utför."
Huvudet sprängvärkte, och det var inte vinets fel. Människor som passerade på Sveavägen gick med blickarna i marken, några höll handflatorna pressade mot tinningarna.
Tidigare på kvällen hade det bara känts som annalkande åska, men den elektriska spänningen i luften hade glidande, omärkligt, ökat i styrka, och var nu snudd på outhärdlig. Inte ett moln på kvällshimlen, inget avlägset muller, inget hopp om en urladdning. Det formlösa fältet av elektricitet gick inte att ta på, men det kändes och märktes.
Det var som ett ömvänt strömavbrott; sedan ungefär klockan nio kunde inga lampor släckas, inga elektriska maskiner stängas av. Försökte man dra ur kontakten sprakade det otäckt och gnistor flög mellan uttaget och kontakten, hindrade kretsen frpn att brytas.
Och ännu växte fältet i stryka.
Hennings huvud kändes som om ett elstängsel virats kring pannan, det pulserade av smärtstötar och var rena tortyren.
En ambulans for förbi med sirenerna påslagna , antingen för att det var en utryckning eller för att det helt enkelt inte gick att stänga av. Ett par parkerade bilar stod på och gick på tomgång.
Salud comandante.
Henning höjde lådvinet i ansiktshöjd, lutade huvudet bakåt och öppnade kranen. En stråle träffade hakan och rann vidare ner över halsen innan han lyckades justera den så att den kom i munnen.
Baksidan:
Stockholm, 13 augusti 2002. Efter en långvarig värmebölja svävar ett elektriskt fält över staden. Lampor kan inte släckas, maskiner kan inte stängas av. Utbrottet når sin kulmen i en kollektiv huvudvärk och kaos hotar. Plötsligt är det över. Men något har hänt. Den pensionerade journalisten Gustav Mahler får ett samtal från Danderyds sjukhus. De döda på bårhuset har vaknat. Hans eget barnbarn har nyligen lagts i jorden på Råcksta kyrkogård. Har även de begravda slagit upp sina ögon? Elvy har vårdat sin senile make till hans död. Begravningen ska äga rum två dagar senare. Men mitt i natten krafsar det på dörren. När Davids hustru dör i en bilolycka, ber han Gud att få henne tillbaka. Men återkomsten till livet ser inte ut som han hoppats. De döda återvänder och vad vill de? Bara det som alla vill: komma hem.
Etiketter:
Fantasy,
Första sidan,
Svenska böcker
torsdag 18 juli 2013
Första sidan
Jag har börjar skriva igen på min HP fanfiction tack vare Viggo! Jag har bestämt att jag ska skriva minst 10 meningar varje dag, de behöver inte vara bra, bara så jag skriver så kan jag fixa det senare. En liten notis sådär, det som var med det här inlägget var att jag tänkt att berätta om en idé som jag tänkt genomföra, nämligen "Första Sidan" vilket är att jag först skriver bokens baksida och sedan första sidan i boken. Inget mer inget mindre. Jag hade alltså inte tänkt att skriva en recension om den, utan det får ni vänta med, läsa dem som jag har lagt upp, eller läsa vad andra har skrivit om den. Jag skulle vilja skriva att så här ofta ska jag göra ett sådant inlägg, eller på den här dagen, men gör jag det kommer jag lägga upp en och sedan inga fler eftersom jag skulle känna mig stressad och inte ta tag i det. De inläggen får bli som en överraskning, men jag kan säga att det kommer en idag eller imorgon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)