Catching Fire

Nu när jag läste om min inlägg så inser jag att 14 december skrev jag att jag skulle recensera filmen. Det har jag helt glömt bort, men hur som haver så kommer den här och nu.
Catching Fire. Bästa filmen jag sett på länge. När jag läste boken första gången läste jag hälften och läste inte klart den förens ett halv år senare. När jag såg filmen insåg jag hur bra den egentligen är. Så naturligtvis läste jag om den. Jag sträckläste den på en söndag, och den är verkligen underbar. Men nu är det filmen jag ska tala om inte boken.
Så förhållandet mellan boken och filmen är det bästa förhållandet jag har sett. Alla regisörer som ska göra en film av en bok borde prata och lära sig av de som gjorde CF. De har med allt viktigt, har inte hittat på egna händelseförlopp, och insett hur man filmar och lägger på musiken klockrent. Det kommer rysningar var och varannan minut, och så fort jag slutat gråta kommer nästa gråtattack. Den är vacker och ångestladdad, något som jag älskar (därför fantasy passar mig så bra). Skådespelarna är väldigt duktiga, och de förtjänar all uppmärksamhet de kan få, speciellt Josh. Vet inte riktigt vad mer jag ska säga så det får väl vara bra där!